VANDRINGSTAKTIK 

        Att tänka på i stort:

• Planera turen noga och gör en ordentlig kartrek. Ett mycket bra tips är att använda sig av lantmäteriets karttjänst ”Min karta”   
  Länken når Du på, minkarta.lantmateriet.se Väljer man kartan bergodalkartan så får man en bra uppfattning på höjdskillnader och hur jåkkarna strömmar. Ta hjälp av de forum som finns på internet. En liten varning för alla typer av vandringsgrupper på FB. Där finns det många som tror sig vara allvetare och kommer med konstiga råd…..

• Ett av de farligaste momenten på en fjällvandring är VAD. Strömmande vatten är inte att leka med, och det är stora krafter i rörelse. Chansa aldrig, utan verkar vadet för svårt, avvakta till tidig morgon då vattnet sjunker undan något, och är det fortfarande osäkert avbryt och vänd. Mer om hur du ska vada under rubriken vad.

• Vädret kan skifta blixtsnabbt. Underskatta aldrig utfärdade vädervarningar. En dag på fjället kan snabbt förvandlas från rena himmelriket till djupaste helvete. Ha alltid en reservplanering med ut, om vädret sätter krokben för den ursprungliga planen.
  
  
• Kyla är en stor fara. Regn och vind bidrar till att det blir kallt, och börjar man frysa är det lätt att fatta felaktiga beslut.

• Du är aldrig ensam på fjället. Där finns gott om små flygfän som mygg, knott, bromsar (i södra Sverige kallad för blinning) mm. Utöver ett bra myggmedel, ta även med ett myggnät som täcker ansiktet och halsen. Knotten upplever jag som värst. De kryper in överallt och är små.  Bästa skyddet mot dem är tät klädsel. Ta gärna med allergimedicin mot myggbetten.

• Fjället är renens land, så visa hänsyn mot dem och stör dem inte. Givetvis ska hunden vara kopplad. Samerna har rätt att skjuta lösa hundar!

• Att ha koll på sina prylar underlättar. Inte bara att hitta dem i ryggsäcken utan även att se till att inga saker tappas. Alla som gjort lumpen vet den gyllene regeln om stängda fickor. Dragkedjor och knappar skall alltid vara stängda. Det gäller både klädfickor och ryggsäcksfickor.

• Investera i en nödsändare. En trygghet för alla vandrare och något som uppskattas av anhöriga på hemmaplan. Jag har haft en SPOT gen2, som jag var väldigt nöjd med, men har nu uppgraderat mig till en Garmin Inreach SE. Ger mig möjlighet att inte bara sända nödmeddelanden, utan även meddelanden typ sms till förvalda mottagare. Familjen som är hemma uppskattar dessutom väldigt mycket att kunna följa med på kartan på datorn var jag är eftersom den skickar tracks.
  

• Tänk på att det oftast inte finns någon täckning för mobiltelefonen i fjällen. Gläm inte att sätte telefonen i "flygplansläge". Om Du laddar ner kartor/kartappar till telefonen, tänk på att dom tar hårt på telefonens batteri. Mes andra ord ha ALLTID minst en fulladad "powerbank" med Dig. (helst iunte mindre 10 000 mAh)

• Stavar? Ja absolut! Förr gick jag alltid med en fin egentillverkad trästav, men den är sedan 10 år utbytt mot två vandrarstavar. Det underlättar enormt mycket, och förutom att det hjälper till att driva på framåt, så avlastar det ryggen. Dessutom minskar risken för vurpor om man alltid har en stav i marken. Hur de skall se ut är individuellt, men de bör inte vara för tunga.
  Dessutom underlättar de ett vad enormt mycket, samt hjälper till vid snöiga och isiga nedförsbackar.

• Lyssna på kroppen. Ta en extra paus om det behövs, och framförallt ta en extra vilodag om kroppen skriker efter vila

•  Vid långa vandringar gäller det att inte se ”för långt fram”. Ha ett ”Vasaloppstänk”, dvs tänk en dagsetapp i taget, och max en etapp framåt. Dvs gör upp etappmål för att lura hjärnan.

•  Vid längre vandringar, ha inte en övertro på dig själv. När kroppen är pigg och utvilad är det lätt hänt att de inledande etapperna på en längre vandring blir för långa. Många som bryter Gröna bandet gör det för att de startat för hårt med för långa etapper vilket får till följd att skador kommer samt att kroppen säger stopp efter ca 25 mil.

• Starta tidigt på morgonen och vandra som regel inte längre än till kl 1900 på kvällarna. Sömnen och att få sträcka ut kroppen är jätteviktig.

• Även om det finns en planering för dagsetapperna så är de ej gjutna i sten. Det är helt ok att korta av en etapp om kroppen vill det. Eller kanske fortsätta några kilometrar om det känns rätt. Tänk på att bilden av en tältvandring där man alltid kan slå upp tältet när man vill, inte stämmer. Har upplevt att få gå över en mil extra för att hitta ett ställe som är torrt, inte sluttar alltför mycket och där närheten till vatten finns inom rimligt avstånd

• Tänk på att det är den vandraren i gänget som är tröttast som skall bestämma tempot, annars är risken överhängande att stora problem kommer att uppstå och att ni tappar en vandrare. Och är ni då i tex Sarek där det inte finns stugor att vila i så får hela gruppen lida om man inte tagit hänsyn till den ”svagaste länken” i kedjan. Observera att den länken brukar variera inom gruppen!
  
  
• Dela in vandringen enl principen 50-10,(alt 55-5 beroende på underlaget) vilket innebär att man går i 50 minuter och sen vilar i 10 osv. Viktigt är att ta av ryggsäcken och sträcka ut ryggen under vilan. Gärna också lite stretching för benen och sätesmuskeln. Fyll på med lite energi i varje paus. Ha alltid en godispåse (choklad, nötter druvsocker, torkad frukt mm) lättåtkomlig i fickan eller i avbärarbältet. Om man använder sig av 55-5 så är det ok att inte ta av ryggsäcken utan bara sätta sig på en sten som ryggsäcken kan vila mot. På så sätt får man en kort vila för rygg o axlar.

• Lite längre vilopauser är nödvändigt, så lägg in minst en längre på för-resp eftermiddagen samt en rejäl lunchpaus. Se då gärna till att fixa lite fika med varm dryck.  Tänk på att det ofta är pauserna som är höjdpunkterna på vandringen såp tveka aldrig på att stanna en stund när ni passerar en fin plats!

• Försök hålla dig torr. Sätt på regnkläder i god tid innan regnet startar, och glöm inte stänga alla dragkedjor på jackan. Det är lätt gjort att glömma bort dem under armarna.
  
  
• Spänger kan vara skönt att gå på men se upp! De blir hala vid regn och ofta kan det sticka upp spikar som kan förstöra sulorna på kängorna. I slutet av vandringssäsongen när nattfrosten kommer blir spängerna snabbt isiga och såphala. Går man flera i rad så är risken stor att en lös planka kan lyfta (gungbrädesprincipen)när den trampas ner i bortre änden, och då är risken stor att den som kommer efter snubblar på den andra kanten som plötsligt reser sig framför fötterna.

• Även stenar och rötter blir hala när det regnar. Extra farligt är det om kängorna är leriga under. Samma fara uppstår om man har renskit under sulan. Har själv fått en spricka i underarmen efter ett fall av kombinationen renskit under sulan och spång. 

• Ha inte blicken fäst direkt på marken framför er, utan lyft blicken och spana av terrängen framför er. Planera i god tid hur ni skall gå om det väntar ett besvärligt parti.

• Stressa aldrig vid passage av stenblocksterräng och vad
  
  
• Om ni går över ett område med blockterräng, undvik att lägga tyngden på stavarna. Det är jättelätt hänt att staven slinter, och då ligger ett arm-eller benbrott nära till hands. Grundprincipen med stavar är att vid svåra passager (sten, videsnår mm) inte ha händerna fastspända i handremmarna. Snubblar man skall händerna inte sitta fast, utan man skall kunna parera. Annars finns en risk att man faller handlöst framåt och slår pannan i marken, och träffar den en sten blir det inget bra……

 

Efter avslutad vandringsdag.

•  När tältet är uppslaget, stretcha ordentligt.
  
  
• Hygienen är jätteviktig. Slarva inte med att tvätta av er efter en svettig dag på fjället. Regnar det o blåser känns det absolut inte trevligt att hoppa i en sjö eller gå ner till en bäck, men hoppa inte över avtvättningen. Värm lite vatten i tältet och fukta en handduk (ha gärna en extra tvättlapp, de väger inte många gram) och tvätta av er. En extra vinst är att ni blir varma efter tvätten, gammalt svett kyler på kroppen. Viktiga kroppsdelar är ansikte, armhålor, rygg (kvinnor-under bysten) samt underlivet och ljumskarna.